Stasiseksem (venösa bensår) – Behandling av stasiseksem
Stasiseksem är kroniska bensår under knäet som inte läker i loppet av sex veckor. Innan såret går i utbrott, kan det ofta finnas tecken på eksem och huden kan verka förtunnad och missfärgad. Stasiseksem drabbar speciellt kvinnor över 60, där huden har blivit tunnare och lättare får skador.
Stasiseksem uppstår ofta i kölvattnet på minskad cirkulation i venerna, varför det kan uppstå åderbrock och efterföljande stasiseksem. Stasiseksem behandlas bland annat med steroidsalva (binjurebarkhormonsalva).
Fakta: 5 saker du bör veta om stasiseksem
- Stasiseksem är ett icke-helande sår som oftast uppstår på insidan av ankelområdet
- Beror ofta på blodproppar i de djupa venerna på benen som medför ett högt tryck i venerna
- Behandlingen är dels riktad mot vård av såret och dels riktad mot att skapa ett bättre återflöde i venerna med hjälp av kompressionsbehandling med bandage eller strumpor
- Är kroniskt och behandlingen är ofta livslång
- Drabbar speciellt kvinnor över 60 år
Vad är stasiseksem?
Stasiseksem är kroniska bensår som sitter på den nedersta delen av benet (under knäet), och i de flesta tillfällen är såret placerat i ankelregionen. Innan såret kan man uppleva att huden blir förtunnad och missfärgad och i de fleste tillfällen kan det också förekomma en form av eksem.
Venösa bensår i förbindelse med stasiseksem kan uppstå både spontant, av sig själv och som konsekvens av en skada.
Om man har stasiseksem kommer såret att vara:
- Placerat på insidan av den nedre tredjedelen av underbenet
- Varierande i storlek. Det kan vara allt från få millimeter till åtskilliga centimeter i längd och bredd med sneda kanter
- Med en fuktig eller vätskande sårbädd som är belagd med gul eller död materia
- Förbundet med smärtor som dock oftast är beskedna
Vem drabbas av stasiseksem?
Förekomsten av bensår i befolkningen är på under en halv procent, och mer än hälften av bensåren (venösa bensår) beror på svikt i vensystemet.
Andra orsaker till stasiseksem är sockersjuka (både diabetes typ 1 och 2) och rökning, som kan medföra kärlsjukdom i pulsådror (också kallat arteriella sår).
De arteriella såren uppstår ofta på fotryggen och på tårna, medan sår som beror på sockersjuka ofta finns på fotsulan.
Stasiseksem (venösa bensår) ses dock oftast hos kvinnor över 60.
… och kan det smitta?
Det smittar inte, eftersom det kräver några helt speciella förhållanden, som inte kommer utifrån. Det beror däremot på något som föregår inuti kroppen, som kombinerat med tunn hud kan resultera i stasiseksem.
Hur kan man känna igen stasiseksem?
Eksemområdet i förbindelse med stasiseksem kännetecknas av lätt fjällande områden som har en rödbrun färg. Vid stasiseksem är det dessutom vanligt att man upplever klåda.
Efter inflammationsprocessen har upphört, är det vanligt att det finns bruna missfärgade områden kvar på underbene, där det tidigare fanns stasiseksem/bensår.
Det är en form av pigmentförändring som uppstår när det har läckt ut röda blodkroppar från blodkärlen. Såren kan vara handflatsstora med en röd eller gul sårbädd.
Detta ska du vara extra uppmärksaqm på:
Om du upplever växande smärtor i såret, kan detta bero på en infektion, och du bör därför uppsöka läkare.
Symptomen kan variera, allt efter vad den underliggande orsaken är. Den mest utbredda formen av stasiseksem är dock venösa bensår, som är ett inflammatoriskt inflammationstillstånd som beror på stasen vid det förhöjda venösa trycket.
7 tecken på stasiseksem
- Ett sår på den nedersta delen av benet, där såret är omgivet av brun/rödbrun missfärgning
- Eksem på benet med torr och mjällande hud, ofta med tydligt ödem (vätskeansamling) i huden
- Det finns rodnad, mjällbildande och klåda i området
- Trötthetskänsla/tyngd i benet
- Pigmentering i huden (hemoglobinfärgämne)
- Lätta till moderata sårsmärtor
- Riklig sekretion från såret
Varför får man stasiseksem?
Stasiseksem kan bero på flera olika orsaker och kan uppstå som följd av sockersjuka, rökning samt ålderdom och övervikt. Dessutom kan tillståndet vara ärftligt, därför är en del mer disponerade för att utveckla stasiseksem än andra. Det finns dessutom en rad tillstånd som kan öka risken för att få stasiseksem.
Tillstånd som kan öka risken för att utveckla stasiseksem:
- Immobilitet (exempelvis stillasittande arbete)
- Övervikt
- Distala ödem (svullna ben)
- Varicer (åderbrock)
- Tidigare trombofletis (ytlig veninflammation)
Vensystemet i benen består av djupa och ytliga kärl som är förbundna med förbindelseskärl. I venerna finns venklaffar som står för likriktning av blodströmmen till hjärtat.
När man går och rör sig kommer musklerna att klämma om de djupa venerna, som därefter pumpar upp blodet mot hjärtat. Klaffarna förhindrar alltså återflödet, vilket kan resultera i stasiseksem.
Om venklaffarna försvagas eller skadas på grund av exempelvis venblodproppar, kan blodet inte pumpas mot hjärtat, vilket resulterar i ett övertryck i venerna som därför ger efter, och det framkommer utbuktningar i form av åderbrock.
Det förhöjda ventrycket i benen kan ge ett läckage av vätska, röda blodkroppar och proteiner, som tillsammans ger svullnader och missfärgningar och kroppen reagerar på detta som ett främmande föremål. Detta kan förstöra huden och därför medföra sårbildning.
Åderförkalkning, tidigare venblodproppar och åderbrock ökar din risk för att utveckla venösa bensår.
Behandling av stasiseksem
Stasiseksem är ett kroniskt tillstånd och kan därför aldrig avlägsnas helt. Behandlingen består istället av en rad huvudprinciper som ska hålla stasiseksemet på ett minimum.
Huvudprinciperna för behandling av bensår (stasiseksem) är:
- Kompressionbandage
- Elevation av underbenen
- Motion
- Viktminskning
- Hudtransplantationer (I speciellt svåra fall)
- Venkirurgi (I speciellt svåra fall)
Vad kan man själv göra mot stasiseksem?
Den närapå viktigaste delen av behandlingen är den du själv företar. Om du lider av stasiseksem, är det därför viktigt att du ser till att vidta försiktighetsåtgärder och ha en god daglig rutin.
Det kan du själv göra för att behandla stasiseksem (bensår):
- Använd de av läkaren ordinerade kompressionsstrumporna och bandagen, så du undgår onödiga svullnader i benen
- Vårda huden noggrant (rensa såren och använd eventuella salvor)
- Undgå skador på huden
- Höj underbenen när du sitter ner. Samma sak gäller om natten, då det är viktigt att ha benen höjda
Dessutom kan det vara aktuellt att smörja området med steroidsalva och fuktkräm. När eksemet är under kontroll bör man smörja med steroidsalvan två gånger i veckan samt se till att använda en fet fuktkräm.
Till detta kan du pröva en av våra speciellt utvecklade krämer – Nämligen Astion Daily Repair 40 % som innehåller den patenterade aktiva ingrediensen Dermadexin®.
Dessutom är det viktigt att du ser till att förebygga stasiseksem om du redan befinner dig i riskzonen för att utveckla bensår.
Vid ökad risk för att utveckla venösa bensår är det viktigt att använda kompressionsstrumpor så du minskar risken för:
- Att utveckla svullnader i benen
- Åderbrock
- Eksem på underbenet (stasiseksem)
- Att utveckla symptom på stasiseksem under graviditet
Om du upplever några av de tidigare tecknen på stasiseksem är det viktigt att du uppsöker läkare, således att du efterföljande kan få rätt behandling.